143

Så nu har jag varit hemma från skolan i ca 1h, så nu är det dax att dra fram tyska böckerna... Men först ska jag skriva lite, igen...

Jag tror jag ljög lite i mitt förra inlägg, jag känner visst sorg men inte den sorgen som jag har kännt när andra människor i min omgivning har gått bort. Det är annorlunda den här gången. Jag är inte ledsen för att Du har gått bort med tanke på att jag inte kände dig. Nej, jag är ledsen för att min mamma och andra i hans familj är ledsna.
Samma år som jag föddes dog min mormor och nu efter 18 års sorg får du äntligen vara med henne och det är jag glad för. Men jag är ledsen för att ni inte dog friska och det är något jag är rädd för, jag är rädd för att dö sjuk. Jag är rädd för att era sjukdommar ska ha satt spår i era barn och barnbarn...
Nej nu måste jag sluta tänka och leva, den jobbiga perioden är ju faktiskt inte kommen än, begravningen... men som sagt jag är ju inte ledsen(?)